Vad minns ni mest av 2015?

Vilket är erat favorit ögonblick / dag / upplevelse ? Om ni bara får välja en sak .. Nä okej , ni får ha en ” tre i topp lista ” .. 

Vad hoppas ni att 2016 ska ge er ?  Om ni får önska precis vad ni vill .. Shoot for the stars liksom

  

Annonser

Its over ..

Julmaten är äten , paketen är öppnade , godiset sprutar genom öronen på alla , och alla är nöjda .

Julen är över för denna gången .. Eller vi skippade julmaten helt redan igår och åt tacos , då jag inte är så glad över den så kändes två dagar med skinka , sill , köttbullar och lax helt lagom . Inge mer !! 

Jag va inte särskilt stressad över julen sa jag , men när julafton kom sparkade lederna bakut ordentligt och idag ska vi inte prata om hur dom mår .. Dom är lika färdiga som jag är med julen helt enkelt ! 

Tulle ska ner på mellandagsrean idag , så när han vaknat så tar vi bussen ner till stan .. Hoppas alla andra håller sig inne idag 😉
God fortsättning allihopa ! ❤️

  

God Jul

 

Va rädda om er alla .. Krama era nära och kära lite extra idag !

Har spenderat kvällen med nära och kära , mkt nöjd men trött nu … Är så otroligt välsignad över vilka fina människor som finns i mitt liv … Tack ! 

God jul ! ❤️

All rädsla, hur den än tar sig uttryck är ett rop på kärlek.

Rädslan kan visa sig på olika sätt och på olika nivåer.
Den ta olika uttryck och riktningar, gömma sig och göra sig påmind när man minst anar det.
Rädslan manifisteras som självömkan, offermentalitet, elakheter, lögner, hat eller kanske självskadande beteende.
Stannar man upp och ser efter så är all denna rädsla bara uttryck för en vilja att bli älskad, villkorslöst och utan att bli värderad eller dömd.
All rädsla, hur den än tar sig uttryck är ett rop på kärlek.

Det lilla barnet ber och ropar på kärlek genom sin gråt och sitt skrik; se mig, mig trösta mig, krama mig, ge mig din kärlek.
Tonåringen slår i dörrar, klottrar, ställer till scener och skriker ut sin önskan att bli sedd, bekräftad och älskad när så inte är fallet.
Den vuxnes kärleksrop kan vara långt mer svårbegriplig.  Man skaffar sig en hög position, dyra saker eller det fina huset.
Kanske tränar hysteriskt, opererar om dig eller bantar. Eller så lägger man sig till med offermentalitet, tycker synd om sig själv och tycker att alla andra sviker och är dumma. Allt detta för att bli sedd och älskad, allt detta för att på något sätt nå fram till andra med sin önskan om att bli älskad.

Blir man inte älskad för den man är vill man på något sätt beröras och få finnas till.
Beundrad, avskydd, hatad är trots allt något att fylla tomrummet med för en stund.
Stannar känslan av ensamhet och tomhet kvar trots all försök att fyll själen är ibland droger och alkohol ett sätt att döva rädslan med.

Vill man uppleva kärleken på riktigt måste man släppa rädslan och allt som den driver oss till.
Försöka se sig själv som älskvärd och värd att vara rädd om.
Om man kan be om kärleken genom att ge den till andra behöver man inte hålla på med alla dess många gånger långsökta och svårbegripliga aktiviteter.

Vi är omgivna av kärlek, den finns omkring oss och när vi släpper rädslan så öppnar vi dörrar där kärleken kan komma in.
Det är inte lätt att bryta invanda mönster, men det går…

Som man ropar får man svar…

Julkänslan 

  
Fortfarande lyser den där härliga julkänslan med sin frånvaro , kanske inte så konstigt med tanke på vädret . Synd …

Tidigt i morse drog jag , Tulle och Lillefot till affären , ville hinna före alla hysteriska ” sista-minuten-handlare”. Så nu är i stort sett all mat handlad också. Julskinkan är griljerad och klar , revbenen ska jag glacera ikväll när Lillefot sover tänkte jag . 

Nu bäddar vi ner oss till en julfilm jag och dom förkylda barnen , kanske infinner sig lite härlig julkänsla då mellan nysningar och snor …

God Jul

Julen närmar sig med stormsteg .. Jag ör förvånansvärt ” klar ” med allt som ska julen till , vilket så klart känns väldigt bra. 

   

* taggad *

The blood, the blood, the blood of the lambIs worth two lions, but here I am

And I slept in last night’s clothes and tomorrow’s dreams

But they’re not quite what they seem
I can move mountains

I can work a miracle, work a miracle

I’ll keep you like an oath

”May nothing but death do us part…”
You’ll find your way

And may death find you alive

Take me down the line

In Gem City we turned the tide

You’ll find your way

And may death find you alive

Take me down the line

In Gem City we turned the tide
She wants to dance like Uma Thurman

Bury me ‘til I confess

She wants to dance like Uma Thurman

And I can’t get you out of my head
 

Tänkt vad bra musik kan göra för humör.. Vad fan vore jag utan min musik ?!?  

Höga värden

Mina Kreatinin värden , leverenzym och ALP värden är tydligen jätte förhöja enligt husläkaren som ringde idag .. 

Säger mig inte så mycket men förutom en remiss till hud för utredning av SLA så skulle hon skicka en akutremiss för rejäl undersökning av mina njurar och lever som nu börjat må väldigt dåligt …. Bara hoppas njurarna håller , hade njursvikt för några år sedan ju och det va vidrigt ! 

Så klart sjukt många tankar som snurrar , just nu mår jag rätt okej i lederna , men då börjar nåt annat att krångla såklart . Känns lite hopplöst helt enkelt ….

Varför kan jag inte bara få må bra ? Varför måste det alltid vara något ? Kan inte kroppen få vila lite nu ?


Uppdaterad 

Jag vet verkligen inte vart tiden tar vägen, varför är det så få timmar på dygnet när jag har så otroligt mycket jag borde hinna med ?

Hade tänkt sätta mig vid datorn innan jag la mig i sängen , men blev en film med stora grabben och mys . Värken har varit jobbig ikväll så det passade mig väldigt bra att dela en chokladkaka med honom och ligga skavföttes . Älskade son !

I veckan va jag hos bettfysiologen . Nervös som ett litet barn va jag när jag satt dör i väntrummet , men det botades snabbt när jag fick träffa honom . Helt otroligt snäll man , som undersökte noga , förklarade noga vad det är för fel på mina muskler i käken och han ska nu skriva till landstinget för att ordna så dom står för behandlingen .. En behandling som väntas ta 2-3 år , och om den hjälper , det får jag hoppas , och jag ser fram emot mötet i januari igen då jag ska röntgas och vi ska ” sätta igång ” . Musklerna i käken är så överbelastade och inflammerade pga att dom får jobba så mycket hela tiden , det är största anledningen till smärtan och stelheten , sen får vi se vad röntgenbilderna visar .

Lillefot hade läkarbesök idag . Sånt är man alltid lite nervös för , vilket jag inte behövde vara . Han fick så mycket beröm och allt såg verkligen jättebra ut . En pigg och glad kille helt enkelt som växer så det knakar ❤️

Satt igår på förskolan och fyllde i papprena ang plats för Vilde from februari , då insåg man att tiden verkligen springer iväg .. Stora killen ska snart börja på ” dagis ”… 

Ska försöka sova nu iaf . Haft jobbiga nätter sista tiden , men hoppas det vänder nu . Behöver min sömn !

God natt på er alla ! 

  
   

O

 

 

Kemisk sömn eller pussla ihop sig själv ?

Att en känsla kan ställa till så mkt i kropp, knopp, själ och hjärta . Den gnager på insidan av kroppen , suger lusten ur dig och fyller dig med tomhet . 

Och självklart kommer den sällan ensam , när denna härliga känsla har sugit sig fast så kommer rätt snabbt Ångestvargen smygandes och sätter tänderna i det som är kvar , det som inte saknaden fick tag i . 

Dessa två känslor är livsfarliga ihop , dom jobbar snabbt och intensivt med att bryta ner dig , dom nöjer sig inte förräns du ligger dubbelvikt i sängen och gråter i kudden , för att inte väcka den minsta sov sover . 

Hur motar man bort dessa två ” monster ” på bästa sätt ? 

Rider ut stormen och hoppas man kan plocka ihop sig själv innan dagen kastar sitt ljus över det som ligger i trasor på golvet ?

Eller dövar man dom med ångestdämpande mediciner, och kanske får nån timmes knackig kemisk sömn och sen slåss med ” pillerbakisheten” dagen efter ? 

Jag vet inte .. Jag håller mig till kudden helt enkelt , och hoppas på att tårarna tar slut och jag somnar av det ….