Vad är det vi ser ? 

Här på nätet så är vi oerhört sympatiska mot varandra..Vi delar ut ros och massor av positiva kommentarer om det mesta.

Underbara och värmande inlägg i Gästböckerna

Vi stöttar den som har det svårt

Och uppskattar dom som har tex skrivit någe bra och många gånger så står det..Kram..i slutet på ett inlägg.

Men..hur är det i verkliga livet?..
Ser vi varandra? ger vi komplimanger? stöttar vi ?

Ger vi varandra en kram..bara för att vi känner så så där helt apråpå.

Ger Vi komplimanger till människor vi möter? 

En vän, syster, bror, barnen, kärestan, mamma och pappa..ja dom som finns i våran vardag . Eller bara den där främlingen..som hade en fin tröja.

Vad är det vi ser när vi ser en gammal grinig tant..som bara fräser och är allmänt sur.. Tänker vi då att..vilken grinkärring hon är eller ser vi henne som en tant som kanske mist alla sina kära en ensam dam som känner att hon inte har någonting att leva för hon har gjort sitt..

SER vi Henne?
Vad är det vi ser, när kassörskan på Ica bara muttrar och tittar inte upp.. Ser vi en jävla tjurpuppa som inte har någonting inom service yrket att göra . En som bara gör mig på dåligt humör. Eller ser vi, en människa som kanske inte har haft rast, en fnurra på tråden med sin käresta, En som kanske inte har sovit för att barnen är sjuka..

SER vi henne?

Hur ser vi på den där gamla alkisen som stinker sprit, pratar med alla, sluddrar att du är så söt. Han som sitter och sover på parkbänken, ser du en äckligt gammalt fyllo? som vi kunde klara oss utan. Eller ser du: en gammal man, en ensam man som kanske mist alla på grund av att någon gång tidigare i livet, fastnat i spriten och inte kunnat ta sig loss. En gammal man med samma behov som vi av bekräftelse av att vara en människa, en längtan efter en varm säng, ett hem och trygghet ,ha vänner, tillhöra ett socialt sammanhang.

Vad är det Du SER?

Hur ser vi på den stressade Mamman i kön i affären som när tålamodet brister, skriker åt sina barn, dom som lever rövare bland hyllor? Tänker vi då, att sådana som hon ska verkligen inte ha barn. Eller SER du, en trött mamma som stressat till dagis för att hämta och sen till affären för att köpa middagsmat,kanske en ensam mamma som känner att hon inte räcker till, inga pengar har hon, kanske stod hon där med en tia, och hon behöver både Mjölk och toapapper…Vilket ska hon ta? Hon kanske inte har sovit, hon kanske är ensam.

 Vad är det vi SER?
Vad är det vi SER när vi ser varandra vid ett flyktigt möte? ger vi en blick?.. ett leende?

Eller tittar vi bara rätt fram med siktet ställt på vårat eget mål med skygglapparna på ? 

Idag är en sådan dag 

 Idag var smärtorna i benen och fötterna svårare än de varit på länge. Även händerna och armarna har börjat göra mer och mer ont. Och så huvudvärken, alltid, alltid. Och jag vet inte om jag grät av smärta eller på grund av hopplöshet i morse .Frustration kanske. Eller den mörka meningslösheten. Förmodligen fällde jag tårar över alla dessa anledningarna.

Att vakna på morgonen efter någon timmes sömn och känna att kroppen är totalt slut , utarbetad , redan innan du ens klivit ur sängen , är så sjukt påfrestande vissa dagar ..

Idag är en sån dag …. 

 

Internationella Kvinnodagen

Jag hade helt missat att det va denna dagen idag . Jag upptäckte det då jag på instagram möttes av en bild som föreställer ett av internerats farligaste motiv , ett par nakna stolta kvinnobröst , med synliga bröstvårtor … 

instagram och Facebook vrider sig nog av avsky nu och pk tanterna trycker ANMÄL tills fingrarna vitnar ..

Så alla kvinnor , sträck lite extra på er idag , påklädda eller nakna bröst så va lite extra stolta över att just ni är kvinna idag ❤
Grattis alla underbara kvinnor där ute !! 

Tankat Energi 

Att få åka hem några dagar är ren och skär magi för kroppen och huvudet .. Att få träffa vänner och familjen behöver man oftare än man tror . 

Tack Östersund för dessa dagar , nu tillbaka till verkligheten med barn , jobb , och läkare .. 

Är vi olyckligare nu än tidigare?

Visste du att vi äter mer lyckopiller än någonsin?

Och när jag säger lyckopiller, så menar jag de serotoninhöjande preparat som ges vid mildare depressioner, tvångstankar och ångestattacker. Serotonin är en signalsubstans som produceras av hjärncellerna och påverkar humöret så man känner sig glad, tillfreds och lugn. Hormonet reglerar även koncentrationsförmågan och impulskontrollen, sömnen och sexlusten. När man är deprimerad finns det ibland mindre av hormonet serotonin i hjärnan än normalt.

Vad beror det på att vi äter mer tabletter mot nedstämdhet – är vi olyckligare nu än tidigare?

Eller kan det helt enkelt vara så att vi har svårare att stå ut med nedstämdhet, nu är tidigare. En kompis sa till mig en gång “Varför ska jag behöva stå ut med att må dåligt, när det finns tabletter som gör mig glad igen? Precis på samma sätt som jag medicinerar bort huvudvärk.”

Låt oss fundera en stund över detta påstående. Det låter ju vettigt eller hur?

Att ta en tablett innebär att jag gör något konstruktivt åt mitt lidande, istället för att gå runt och lida.

Men om du har ont i huvudet varje dag under en veckas tid, skulle du inte gå till doktorn då?  

Jag hoppas det!

Eller skulle du åtminstone inte börja fundera kring orsakerna till att du har ont i huvudet varje dag – stress, nackproblem, att du äter eller dricker för dåligt? För är inte smärta ett sätt för vår intelligenta kropp att signalera att något är fel. Är det då konstruktivt att ta en tablett? Ja, tillfälligt. Men mer konstruktivt är det att fundera över varför och vad kan jag göra åt det?

Så vad är smärta i själen – om inte själens sätt att tala om att något är fel. Eller som Freud menar att ångest är ett sätt att skydda vårt eget jag. Så vad är konstruktivt här – att ta en tablett eller att undersöka varför och vad kan jag göra åt det?

Missförstå mig inte nu mina kära vänner. Depression är en mycket allvarlig sjukdom som kan komma att behöva medicinering. Om du har en konstaterad depression ska du ta din läkares råd på största allvar och anser de att du ska äta medicin – då ska du göra det. Vad jag talar om är vårt rädsla för att känna oro, smärta och sorg. I vårt lyckojagande samhälle så är det näst intill skamligt att känna dessa känslor.

Jag har mött kvinnor och män som har fått tabletter utskrivna för att kunna fungera som vanligt vid skilsmässor eller anhörigas bortgång. Men varför? Vid akut sorg ska du inte behöva vara som vanligt – för inget är som vanligt när du har mist någon du älskar.

Det är fruktansvärt att må dåligt – men  – det finns en anledning till att du mår fruktansvärt…..

Vi har känslor av en anledning och ibland kan det vara mer fruktbart att stanna kvar i det som gör ont en stund. Se efter om du kan stå ut ett litet tag innan du äter en tablett.

Ta hjälp av vänner, terapeuter eller själasörjare och sök efter roten till vad det är som gör ont.

Det är inte skamligt att ha ångest, känna oro eller nedstämdhet. Det är en del av livet…!!

Ordbajseri

Jag får ingen ordning på orden..
Inte på bokstäverna heller

Försöker skriva, måste anstränga mig, men inte ens då går det.
Hjärnsläpp
Blackout
Lock down

Fingrarna låser sig, hjärnan sammarbetar inte , och det blir inget av det helt enkelt.
Blankt…

Vet inte ens varför jag försöker idag ..
Känner mig tvingad att skriva.
Som ett jävla svart moln som hänger över mig.

Kanske borde man ta en pause ?

Jag och mina jävla pauser …….

Nä, tar min skrivkramp och lägger mig, försöka samla lite kraft och ork för
morgondagen.. Kanske hittar jag lite ord på vägen som jag kan pussla ihop..
Kanske ..

Kan man sätta livet på pause

Jag har sökt efter ord i flera dagar. Försökt andas genom smärtorna, bita ihop och skriva. Men jag bara stirrar på mobilen. Och när jag gjort det tillräckligt länge så är jag alldeles för trött för att försöka på nytt.

Idag har värken i axeln och nacken varit svårare än de varit på länge. Även händerna och armarna har börjat göra mer och mer ont. Och så huvudvärken, alltid, alltid. Och jag vet inte om jag grät av smärta idag eller på grund av hopplöshet. Frustration kanske. Eller den mörka meningslösheten. Förmodligen fällde jag tårar över alla dessa anledningarna.

Det är det här med att ständigt kämpa. Och den enorma rädslan för att aldrig någonsin bli fri igen. Det är som att tvingas springa fort, fort och veta att du aldrig någonsin får stanna för att vila eller återhämta dig. Du ska springa resten av livet, tills du dör.

Det är det där med att vakna och vara alldeles utmattad. Och det är det där med att veta att det egentligen är lönlöst att kliva ur sängen men du tar dig själv i kragen, så hårt att du nästan stryps, och slösar dina sista krafter på att inte ge upp helt och hållet..

Det är helt enkelt ingen bra dag idag, och har varit kämpigt ett tag. Så jag är så otroligt trött just nu , och räcker helt enkelt inte riktigt till känner jag ..

Är det okej att sätta hela livet på pause en stund ?

 

Tänd Ljuset alla gudinnor ! 

Med all sexstress som finns i samhället, med retuscherade bilder och porrfilmer,är det lätt att omedvetet bli påverkad av hur man ”måste” se ut.
Men det finns inget ”hur man måste se ut”. Din partner tycker om dig med eller utan celluliter, med eller utan valkar (och gör hon/han inte det så är personen redo att bli FET-DUMPAD)

 Jag vet att de flesta tjejer och killar tänder på ”vanliga kroppar”,utrustade med såväl bristningar som gropar. Det är synd att så många tror att man måste se ut precis som en fotomodell för att kunna njuta av sex.

Våga släpp loss och ge dig Hän !!

Tänd Ljuset Tjejer !! 

Osäkerhet är mer osexigt än Valkar..



Nu dör jag pga sömnbrist 

Jag brukar få mindre ont i mina leder när kylan kommer . Alltid mått bättre av att det är svalare . Sommrarna kan vara riktigt vidriga både för min hud och mina leder …

Men när det bara pang bom slår om från att ha varit nästan vår-väder till att bli -8 grader och blåst ( så det känns som – 14 ) då hänger inte riktigt min kropp med och den sparkar backut rejält .

Det har knäppt i varenda liten del av kroppen idag på jobb , jag har känt hur höfterna varit på väg att luxera när jag rört mig och huden känns som att jag har åkt i torktumlaren alldeles för länge och hela min kostym har krympt … Det gör rätt ont alltså ! 

Så fort Lillefot har beslutat sig för att sluta sina små blåa och somna så ska jag dra täcket över huvudet och sova … Natten till idag blev inte många minuter bara pga medicinerna som jag va tvungen att ta igår så kroppen kanske skulle få en liten chans att återhämta mig …

Tyvärr är det alltid så ! När jag måste ta muskelavslappnande och morfin då vet jag att det inte blir mkt sömn …. Men ibland är det ändå trots allt rätt skönt att smärtan kanske lindras lite … 

Minns en läkare på Danderyd som jag hade när dom skulle försöka få bukt med min sömn , han sa ofta – Det kan kännas som Du ska Dö för att du är så trött , men man kan inte dö pga att man inte sovit , så offra en natt eller två ibland . För den vilan kroppen får när den slipper slåss mot smärttopparna är väldigt viktig ..

Nä man kan inte dö av sömnbrist , men just nu är jag så trött så det känns så …
Night !

Still Going Strong

Jag blir kvar på min nuvarande arbetsplats ett tag till … Japp , idag hade jag möte med chefen och hon påpekade om och om igen att hon verkligen vill ha mig kvar …

Klart att det värmer det lilla hjärtat att hon vill ha mig kvar , eftersom jag trivs så bra med mina kollegor och brukare .. Samtidigt va det en bitter smak i munnen när jag tackade ja till att fortsätta vikariatet och veta att en annan kollega blev utan för att jag blev kvar …

Pratade dock med kollegan som sa om och om igen att det va i sin ordning och att jag faktiskt hade förtur , för jag har varit där längre … Men hon är så otroligt duktigt den tjejen ! Så lite ont gör det … Men hoppas ( och trot ) det kommer ramla in timmar för henne hos oss …. 

så ja … Grattis till mig då ! 

Man kan återigen andas ut ett tag och koncentrera sig på andra saker ..

Men IOM att jag varit lite osäker på hur det skulle bli så har jag haft ögonen öppna på andra jobb också , som back up , och ett ställe hörde av sig igår och ville träffa mig för en intervju.. Inom psykiatrin som jag iof älskar att jobba med !! … Men ärligt ! Kommer kännas rätt skönt när jag hör av mig till dom och säger att jag får hoppa den intervjun , för jag ville ju helst av allt stanna där jag är nu …

Bra start på det nya året !